Lyxhotell: En duns i natten (sluten)

Daniela Sinclair

Kindpussarna verkade Dani vilja ha avklarade ganska fort. Men hejdade sig i en rörelse när Anna bad henne visa om sina känslor. Något förvirrat uttryck dök upp på blondinens ansikte. ”Va?” kraxade hon ur sig i ren överraskning. För henne var Anna som drottningen av England – eller hennes mormor. En kvinna som hon såg upp till, beundrade, respekterade och rent utav var rädd för. Men Dani skulle inte och ville inte kyssa sin egna mormor eller drottningen av England. Istället blev hon stående och kände hur pulsen steg, nervöst. Det sista hon ville var att göra Anna besviken och ledsen. Det kändes som om sekunderna blev till timmar, men såklart var det bara några hundradelar. Visa mig. Vad skulle hon göra?! Man kunde inte bara gå fram och krama drottningen av England! Hennes mormor hade varit extremt sparsam med ömhetsbetygelserna. Vid det här laget var Dani så nervös och orolig, att pulsen rusade och hon kände hur ångesten knöt sig i magen som en hård knut. Hon lutade sig in till Anna och la armarna om henne i en kram. Men det var en hemtam, kamratlig kram – den avslöjade att Dani inte ville vara intimare med Anna. ”Jag hoppas vi kan få chansen att lära känna varandra bättre.” Trots allt var det här första gången hon träffat Anna, visst var Dani påverkad av henne på något sätt – men samtidigt i bakhuvudet mindes hon ju vad Herr Uppäten gjort och sagt.

Men när hon släppt Anna, så knöt sig den andra kvinnans armar hårdare runt hennes kropp. Riktigt hårt. Avslöjade en styrka som inte gick att skymtas på det yttre. ”Jag är ledsen att du tog det som att jag beordrade dig, det var inte alls min mening. Det var bara artigheter, jag ville inte vara till något besvär.” förklarade hon, den här starka skräcken för att gjort Anna arg var något nytt. Anna skulle kunna känna hur hårt och nervöst Dani's hjärta bultade. Hon skulle se de nervösa och hårda sväljningarna. Säkert höra lättnadens suck när hon släppt taget också. ”God natt, Anna.” Det fanns en liten darrning på rösten, men om någon var van att leta efter andras svagheter skulle man lätt höra den. Benen kändes skakiga när Dani gick in på sitt rum och drog igen dörren.

Dani lutade sig tungt mot dörren och slöt ögonen, drog djupa andetag för att lugna sin uppjagade kropp. ”Helvete...” muttrade hon lågt. ”Jävla psykon...” Dani öppnade handen och stirrade ner på sitt svarta kort. Hon fick ta hand om Herr Uppäten en annan dag, hon slängde spelkortet på nattduksbordet innan hon handlöst föll raklång ner över sängen. Hon somnade nästan omedelbart som hennes huvud träffade de mjuka hotellakanen.